Barnen växer så det knakar. Amalia håller på att bli riktigt stor, hon är inne i en period när hon inte riktigt har koll på ben och armar så hon ramlar av stolar och snubblar över mattkanter. Lite jobbigt för henne men ganska dråpligt för oss andra.
Irma lär sig nya saker hela tiden.
Hon kan nu ta skeden och föra den själv till munnen till exempel och hon sitter helt själv utan att man behöver vara rädd att hon står på näsan så fort man vänder ryggen till. 
Vilken frihet för mamma! För två helger sedan var vi i Lübeck på mellanresa med SOV. Vad är då det undrar de som inte tidigare hört mig prata om SOV eller själv är medlemmar i denna eminenta samling. Jo, SOV står för Sällskapet Oktoberfests Vänner och är en ölklubb som bildades 1986. Jag var inte riktigt med från början (det finns faktiskt en 18-års gräns för medlemskap) men jag firar mitt 10-års jubileum som medlem i år. SOV åker varje år till Oktoberfest i München, eller någon annanstans där man bestämmer att München ligger det året, men eftersom det är så långt mellan gångerna så har man också infört en mellanresa på senvintern som för det mesta går någonstans till nord Tyskland. Så detta året var det Lübeck som fick besök och i år var första gången Ola var med vilket gjorde det extra speciellt för mig. Tack ni som var med, det var super kul och det var extra roligt eftersom Ola också hade jätte kul (trots att han var lite seg startad). De enda bilder Ola lyckades ta var tidigt på dagen, undrar varför..... men så här glada var vi på lördags eftermiddagen när vi diskuterade världsproblem över förmodligen vår fjärde öl för dagen. Här är det jag, Veronica och Bosse som löser någon världskris.
Förutom detta så håller vi på med huset. Vi är i full gång med anbudsförfarande med snickare som ska hålla i renoveringen. Vi tittar också på kök, kakel och klinker och börjar bli nästan överens vad vi vill ha. Man kan väl säga att vi inte riktigt har samma smak så det är lite förhandlingar som ska göras.
Irma går på babysim fortfarande och häromveckan fick hon åka vattenrutchbana för första 
gången. Hon älskade det men mamma som stod nedanför för att ta emot mådde jätte dåligt, skit läskigt.
I går var det en ganska normal fredag kväll i familjen Hyltén Linanders hem, vi gjorde med andra ord ingenting vilket är ganska skönt. Stora flickan gick och la sig utan knot för en gångs skull och pappa och lillflickan somnade i soffan. Alltså fick jag några timmar för mig själv vilket inte är helt fel. Jag gillar ju att vara kung över fjärrkontrollen.
Ha det så bra i snövädret! Och är ni nyfikna på vårt hus eller har andra ursäkter för att åka förbi Löberöd så slå en signal eller ring på, det finns en ganska stor chans att vi är hemma.
Mitt lilla mysiga hus är tyvärr alldeles för litet för en två-barns familj så vi måste hitta nåt annat. Det här huset ligger 300 m härifrån ungefär så det är ingen lång flytt men det är i stort behov av renovering, framför allt på insidan, eftersom det är ett gammalt par som bott där och ingenting är gjort sedan 50-talet i princip. Men huset har potential så nu ska vi bara kolla med banken och kontakta alla hantverkskontakter vi har. Har ni några tips på bra hantverkare som kan vara tillgängliga i vår så hör av er!
