Tillbaka till grottekvarnen

Inte klokt vad tiden går. När vi började diskutera hur vi skulle dela föräldrarledigheten tyckte jag det var lugnt att jag skulle börja jobba så smått när Irma var 9 månader, men nu är jag inte helt säker. Jag har jobbat tre dagar än så länge, den 1 maj var ju lugnt övriga tisdagar och onsdagar ska jag jobba på Sony Ericsson. Känns jätte knepigt att vara tillbaka, man är ju nybörjare igen nästan. Men å andra sidan vill jag ju ha utmaningar och det är ju det jag får.

Jobbet i kommunen löper på men det är faktiskt ännu roligare nu efter vår kunskapsresa till Tjeckien, det är inte klokt vilken skillnad det gör att ha umgåtts några dagar under mer avslappnade former (läs öl). Jag och Magnus har hela tiden haft kul och visat det utåt men nu känns det som om även våra politiska med och motspelare kan uppskatta det och vara med. För er som känner Magnus Haara så kommer här en liten bild från Tjeckien, han gjorde sig inte direkt känd som den tyste norrlänningen:-)

Att inte vara hemma varje dag med Irma gör att man uppskattar dagarna tillsammans än mer även om man ibland känner sig ganska usel. Som igår när hon satt mitt på vår dubbelsäng medan jag packade väskan till babysimmet. Plötsligt tvärvänder hon och kryper med blixtens hastighet mot kanten. Jag hade inte en chans att nå henne eller att runda sängen för att fånga henne så hon gjorde en vacker dykning rätt ner i golvet. Hon lyckades på nåt sätt slå en volt så hon landade på rygg men medan hon snurrade så slog hon i näsan i sängkanten. Det gjorde förstås super ont och inte ser det så vackert ut idag heller. Kände mig inte precis som supermorsan....

Men oftast går det väldigt bra, hon kryper fort och försöker lära sig att stå och gå. Här är några till bilder på när hon busar runt.

Och så en bild med Amalia också, hon är jätte bra på att hjälpa till med lillasyster även om vi ibland kan ha våra duster.